lördag 22 juni 2013

Midsommarlista

Jag förstår ju att ni undrar hur min midsommarafton var, så jag har sammanställt en liten lista especially for you:

Midsommarjogg
Midsommarguggorm
Midsommarbad i brun sjö
Midsommargrodyngel
Midsommarsill
Midsommarstång
Midsommarkrans
Midsommartårta
Midsommarfotboll (alla utom jag)
Tappad midsommartand (Lilltjejen)
Midsommarfamiljefoto
Midsommargrill






fredag 21 juni 2013

Midsommarjogg

Sådär, midsommarjoggen avklarad!

Det var hundra grader varmt och asjobbigt! Och backar har de visst här i Småland också.

Joråsåatte... rouge kommer jag ju inte behöva i alla fall!

onsdag 19 juni 2013

1+1+1=aha!

Går och lägger mig. Noterar följande:
  1. Min bok ligger inte på nattygsbordet. Var är min bok?! Jag måste ju läsa tre rader innan jag somnar!
  2. Något känns "obekvämt" i sängen.
  3. Hmm... Jag hade en konflikt med ett barn tidigare ikväll....
Aha! Min bok ligger under madrassen! Det arga barnet har gömt min bok där som hämnd!

Mysteriet löst. Elementärt, käre Watson.

söndag 16 juni 2013

Pärlor för svin

Otacksamt barn kommer in i köket: Vad är det som STINKER?

Eh, det skulle väl vara de nygräddade sconesen som din mamma kärleksfullt svängt ihop.


lördag 15 juni 2013

Jag fick inte springa nån mil men är glad ändå

Idag gick det där springloppet som jag siktade mot tidigare i våras. Loppet där jag skulle susa fram som en hind och slå personbästa så de visslade om det.

Nu blev det ju inte så, jag fick några kärringkrämpor och fick tagga ner på ambitionerna. Så istället för personbästa på 10 km Malmömil i värme och solsken blev det en lugn 6 km kvällsrunda i blåst och regn. And I lööved it.

Jag har förresten klippt mig idag! Syns det?


torsdag 13 juni 2013

Svettas med dvärgar

Det här med att ALLTING måste hända just den här veckan när maken är bortrest och jag roddar kidsen själv, är det verkligen nödvändigt? Utvecklingssamtal, skolavslutning, gympaavslutning, min tur att bjuda jobbet på frukost, etc.

Igår klämde jag in en kort men intensiv löprunda före sonens gympaavslutning. Egentligen alldeles för varmt för min smak, och precis på gränsen att jag skulle hinna med en kort runda med en snabbdusch, men vad gör man inte? Jag skulle ju hinna precis, och annars fanns ingen tid att träna.

Så när jag kommer hem übersvettig och äckelvarm visar det sig att toaletten fått frispel och inte vill sluta spola. Hur jag än lirkar och försöker går den förbannade toan inte att fixa. Svetten lackar, och stressen över att vi skulle befinna oss på gympaavslutning några minuter senare hjälpte verkligen inte.

Till slut får jag lämna toan spolandes, stressduscha 30 sekunder och kasta in barn och mig själv i bilen och bränna iväg mot gympan. Med andan i halsen, blött hår och eftersvettandes som en gris i advent. Jag har troligen aldrig känt mig så fruktansvärt ofräsch som när jag satt där i publiken och applåderade 15 små kullerbyttor och balansgångar. Om någon skulle ge mig ett indiannamn skulle det vara: Svettas Med Dvärgar.

[Infoga bild på svettig Akan-Kakan skådandes i fjärran mot solnedgång]


Och toan då? Jo, när vi kom hem våldade jag loss spolknappen med ett brak, lyfte loss ett par knappar och lirkade lite med spakarna där bakom. Det var tydligen rätt, för då slutade spolandet, knapparna kunde sättas på plats igen (trots våldsam behandling) och toan var fit for fight igen.

Joråsåatte, något annat som vill gå sönder nu när jag ändå är igång? Är "varm i kläderna" så att säga.

onsdag 12 juni 2013

Och här sitter jag vid ett sargat fikabord

Man bjuder på piffigt fika. Man tar en bild. Man hinner nätt och jämnt smutta på sitt kaffe innan barnen på tre röda sekunder tryckt i sig sin ranson och rusat från bordet med ett Fårmangåifrån?

Det var ju tur att jag hann fota det hela, annars hade jag nog varit osäker på om det ens hänt.



måndag 10 juni 2013

Hej det är den paranoida idioten som talar

Jag kunde inte undvika disputationen (se inlägget nedan). Vi är en ganska liten enhet och det hade blivit ett väldigt uppenbart ställningstagande att inte gå dit.

Men jag bytte till lätta skor, och jag satt precis vid utgången. Efter presentationen, före utfrågningen, smet jag därifrån. Det blev inga bomber och inga konstiga utspel av något slag, bara en helt vanlig disputation.

Man kan gärna kalla mig paranoid om man vill, men just nu är jag hemma med mina väl omkramade barn. Alla är friska och ingen sprängd, och det känns faktiskt väldigt, väldigt bra.
.

När paranoian slår till

Jag ger er följande bakgrundsinfo:

  1. Manlig doktorand från Mellanöstern
  2. Förut ytterst social, trevlig, sekulär, inte religiös, tog nån öl ibland.
  3. Plötsligt radikalt personlighetsförändrad: Väldigt allvarlig, inåtvänd, deltar inte alls i sociala aktiviteter på jobbet såsom lunch och fika. Konstiga, aggressiva utspel.
  4. Odlar stort skägg.
  5. Syns knappt till på kontoret på flera månader.
  6. Han blir väldigt mån om att få avsluta sina studier, och säger att han "just want to go home". Han upprepar ofta detta att han bara vill åka hem.
  7. Hans doktorsavhandling delas ut: På framsidan en tämligen anstötlig bild från ett bombdåd i hans hemland. Bilden har inget som helst med hans forskning att göra.
  8. I avhandlingen tackar han sina bröder och läromästare i moskén. Avhandlingen tillägnas hans folk.
  9. Veckan före disputationen syns han på jobbet, är då vänlig, artig och verkar ganska harmonisk jämfört med senaste året. (Jfr gravt deprimerad person som liksom lever upp när hen bestämt sig för att ta livet av sig)
  10. När han tillfrågas om vad han ska göra efter disputationen svarar han svävande "vet inte". Ska han åka hem meddetsamma? "Nej". Har han alltså inte bokat någon biljett hem? "Nej".
Sammanfattningsvis: personlighetsförändring, plötsligt mycket religiös, bild på bombdåd, mycket prat om hans folk, ville förut inget annat än åka hem till hemlandet men har nu inte ens planerat någon hemresa.

Hur paranoid är jag när jag tänker att jag inte vill gå på hans disputation? Maken är ju bortrest och om jag sprängs i luften på disputationen, vem ska hämta mina barn på skola och dagis?

Kan inte alla bara säga att jag är en paranoid idiot nu?
.

lördag 8 juni 2013

Improvisationsrabatt

Sådärja! Då får den här rabatten anses vara färdigimproviserad för tillfället. Det ser ju bra tanigt ut än så länge, men nånstans måste man ju börja.

Syren, nästan-buxbom och lite ditt och datt som jag grävt upp från andra rabatter: två sorters salvia, en röd rudbeckia samt en massa små lavendlar.

Trädgårdslördag

I dag har vi grävt en stor grop i trädgården, och sedan fyllt igen den med gödsel och jord. Så småningom ska jag sätta ner en syrenbuske där, en vit "Madame Lemoine" som jag köpte på plantskola igår. Samt ett klot japansk järnek (ser ut som buxbom men får inte buxbomssjuka = bra egenskap). Sen får vi se. Planera i förväg hur rabatten ska se ut? Äh, det är för töntar!

Syren, barn samt grop. Barnet på bilden har inget samband med arbetet på bilden. Please, hon har faktiskt roligare saker för sig än att plantera nån himla buske!

fredag 7 juni 2013

Hemmanationaldag

Man hade ju kunnat dra ner på stan och vifta med flaggor, det hade man. Eller åkt på nån... utflykt? Men vi stannade hemma hela dagen, jag och kidsen.

Solen strålade, fåglarna kvittrade, förortsidyllen var total och barnen lekte inomhus. Hela dagen. Utom en liten stund när jag mutade dem med fika i trädgården.

Kanske en nybakt rabarberpaj som du svängt ihop? tänker ni nu. Haha, nej verkligen inte! Det var köpefika hela vägen.


Sen kom Maken hem (han jobbar ju i Danmark, och där firar de tydligen inte Sveriges nationaldag), och då grillade vi. Sen firade vi Sverige lite till genom att natta barn och tända en massa ljus i uterummet och sitta där med Spotify och vin till sent.

Sen var den nationaldagen slut.

onsdag 5 juni 2013

En lycka kommer sällan ensam

Idag har jag firat Danmarks nationaldag genom att få till en alldeles särdeles bra kombination av fina grejer.

Först kom jag till jobbet och upptäckte att ingen annan var där. Det i sig var väl inte så kul, men det fina var att jag hade bokat in en sällsynt lunchdejt med en sällsynt fin gammal kompis. Solen strålade och vi hittade både uteservering och god lunch. Sen berättade hon så glada nyheter om en bebis, och den sortens nyheter är ju helt enkelt bästa sorten.

Exempel på lunch: Caesarsallad med en liten, liten blomma.


Och när jag ändå var nere på stan lite senare fanns där en skylt som ropade på mig: 70% REA! skrek den. Klart man lyssnar då ju. Och inne i affären fyndade jag det sista paret träskor. Hallå, jag har ju önskat mig såna träskor jättelänge ju! Förut 700 kr, nu 300 kr. Och pga nån liten fläck blev det till slut 249 pix.

Så här ser alltså årets fynd ut, som jag eventuellt älskar mer än livet självt just nu:

Och sen då. Tillbaka på jobbet ringde en kollega från en annan avdelning och ville bjuda på "lite jordgubbar bara".

"Lite jordgubbar bara" är i hennes värld en pavlovatårta som ser ut så här:


Tyvärr tror jag att jag använt upp juni månads lyckokvot nu, så imorgon räknar jag med regn, bråk och skada på egendom.

tisdag 4 juni 2013

Springknäpp

Jag har nog aldrig haft så många krämpor som under den här våren (höft, rygg, knä, you name it), men det har aldrig nånsin varit lika ROLIGT att springa som det är nu. Varje gång nån ny krämpa dykt upp har det varit en liten sorg. Oh no, då kan jag inte springa. Och det är ju inte utan att man ifrågasätter sin mentala hälsostatus när man blir sugen på att springa intervaller i kallt ösregn, och tänker jii-huuu!

Men ikväll regnade det inte, och det blev inga intervaller. Ikväll var det alldeles, alldeles underbart väder, och det blev bara en liten, liten långsam runda med lite ömt knä. Och kolla utsikten: Får i motljus!

måndag 3 juni 2013

Flyg fula fura flyg, och den fula furan flög!

...fast om man ska vara petig så var det egentligen en cypress dårå.

Förutom min träff med Barbapappa i lördags, hade vår enorma monster-cypress på framsidan en träff med sin baneman. Banemannen kom i form av en skånsk man, hans thailändska (?) fru och dotter samt en motorsåg.

SOM jag har hatat det trädet, och SOM jag har velat få det fällt! Ni anar inte lättnaden jag nu känner!

Nu återstår bara den svåra men ganska angenäma frågan: Vad ska jag ha där istället?

Ytan jag tänkte plantera har lite oregelbunden form, cirka 3 x 1,5 meter. Halvskuggigt och rätt torrt läge. Rätt mycket sten runtikring ("kullersten" och kalksten), och där står en trollhassel i hörnet redan. Jag tänker mig lummigt. Kanske syrén, lavendel, något vintergrönt? Nån liten buske? Några halvhöga perenner?

Vad säger ni? Tipsa gärnet nu!



lördag 1 juni 2013

Jii-hoooo, barbalunch!

Alla skedar och vettiga skålar är i diskmaskinen, så idag har jag en lunchdejt med Barbapappa.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...