torsdag 30 december 2010

Motsats till "Lugna ner sig"

En tidig morgon i Akan-Kakans hus. Endast Lillkillen vaken, och viskar i mitt öra:

- Mamma, du måste lugna UPP dej!

onsdag 29 december 2010

Akut projektabstinens

När julstressen lagt sig, alla gäster åkt hem och man haft ett dygn eller så av allmänt slappande, då kan det hända att man kommer på sig själv med något slags överskottsenergi.

Nån gång i eftermiddags hände detta mig. Jag fick ett akut och oemotsägeligt behov att dra igång ett projekt eller två. Ta mej tusan, jag ska renovera hallen! tänkte jag ett kort ögonblick. Och snickra en hallmöbel!! Sedan kom jag på att sånt kan ta tid, och vi drar ju till Småland typ i morgon. Dessutom har jag två barn, som kanske vill ha mat, underhållning etc med jämna mellanrum.

Så jag besinnade mig lite och tog tag i det halvfärdiga projektet Klä-om-stolar. Lite mer rimligt. Lite lättare att leva med i halvfärdig fas än en demolerad hall. Så, tadaa!

Före (vänster) = slitet, trasigt & sunkigt. Efter (höger) = prima IKEA-tyg.

tisdag 28 december 2010

Crane spotting

När make och dotter for på bio i dag, åkte jag och Lillkillen till ett schysst bygge och spanade grävskopor. Sen kollade vi lite när en gigantisk lyftkran monterades ihop.

Vi var inte riktigt överens om när det var dags att åka hem, om man säger så. Jag tycker att det kan vara läge när parkeringsvakten närmar sig den felparkerade bilen. Lillkillen tycker att det kan vara läge när... aldrig nånsin. Typ.

Saker som kan gå sönder på själva julafton:

En liten fåtölj av barnmodell. Den tålde inte ens att en tvåmeters-farbror i 95-kilosklassen satte sig i den, med ett aldrig så litet brak. Konstigt! Det är visst ingen hållbarhet i möblerna nuförtiden!

Tips: Om fåtöljen är låg och dess sits är smalare än din, betyder det antagligen att fåtöljen och dess hållbarhet är anpassad efter barn.

Bild från IKEA.

torsdag 23 december 2010

Saker som kan gå sönder dan före julafton:

Ugnen, till exempel.

Så nu har skinkan griljerats hos grannen. Det gick också bra.

söndag 19 december 2010

Akan-Kakan - julproffs

- Ha det nu riktigt lugnt och skönt idag! sa maken innan han stoppade in barnen i bilen och åkte på granhuggarutflykt.

Tsss! Skulle inte tro det! Här har man farit runt som en kippskodd räv hela dan och fixat ärenden och hushållssysslor så det visslat om 'et.

Så vi säger nu:
Julklappar: check!
Pepparkakshus färdigpyntat: check!
Storhandla: check!
Tvätta, bädda rent, diska, plocka: check!
Kryddnötter: check!

Köpegranar kan dra åt skogen

Man kan ju gå till lokala granförsäljaren och köpa sig en gran. Lite enkelt och smidigt. Eller så kan man åka tre timmar till de småländska skogarna, hugga sig en gran, och sen köra tre timmar hem igen.

Men vi hade ju faktiskt sett ut en prima gran redan i november och pyntat med snöre och allt. Lillkillen hade till och med grävmaskinen med ifall terrängen skulle bli oländig.


Förtydligande: Fotot är från november, när granen valdes ut. Numera finns där en halvmeter snö, enligt rapport.

fredag 17 december 2010

Kalla mig synsk om du vill

Ahh, två barn i säng varav ett sover. Lycka!

Jag kan se för min inre syn att jag snart kommer att dricka ett glas vin i sällskap med en lång, mörk (well, cendré då) man framför tv:n, och däcka i soffan inom en timme.

Jag är nog lite synsk, tror jag. Det har absolut inget att göra med att alla fredagar följer samma tema. Nej nej, inte alls!

torsdag 16 december 2010

Lillfian 6 år

Om jag inte var så nedrans trött skulle det här vara ett fint inlägg om min Lilltjej som numera är hela 6 år gammal. Helt ofattbart stor, om jag får säga det själv. Hur gick det till egentligen?

Det blir inte någon bild på hemmagjord tårta heller. Ni kan googla "frysdisken" och "Frödinge", och sedan titta efter nåt rosa. So sue me.

onsdag 15 december 2010

Lillkillen 3 år +18 dagar

Well, bloggfrekvensen har varit usel på sistone. Men jag jobbar lite med temat Bättre sent än aldrig. Således: Grattis Lillkillen 3 år för 18 dagar sen !

Här är en bild på 3-årstårtan. Tema: Skånskt trafikvett i vinterväglag!

tisdag 14 december 2010

Familjens projektledare får sparken

Som kvinna ska man tydligen vara familjens projektledare, det har man ju hört. (OBS! Ironi. Eller kanske sarkasm. Eller både och.)

Och till mitt försvar vill jag ändå säga att jag har haft koll på Projekt Familjen. Jag har fixat födelsedagsglassar till dagiset, pyssel-rekvisita till dagis (okej, det var Maken som fixade det, men bara för att jag skrev upp det på inköpslistan), paket med värde max 30 kr (okej, det var Maken som fixade den, men jag påminde honom), två olika outfits till Lilltjejens julshow, finkläder till jul och gu-vet-allt. Typ det mesta har liksom funkat.

Men så kom söndagen, och det där 6-årskalaset som dottern skulle gå på. Lilltjejen skulle infinna sig 1) På rätt plats 2) Vid rätt tillfälle 3) Med rätt utrustning.

Jag kan berätta att jag misslyckades med samtliga uppgifter:
3) Presenten glömde jag fixa, så det blev en panikutflykt till Biltema där random leksak inhandlades en timme innan kalaset skulle börja.
1) GPS:en i bilen hittade inte adressen till kalaset, så jag körde på måfå. Sen irrade vi runt i nybyggarland och frös (bilen var man ju tvungen att överge på parkeringsplatsen) tills jag ringde upp födelsedagsbarnets mamma och frågade var de bodde.
2) När vi kom till kalaset var ingen annan där. Jag ba Eeeh, är vi tidiga eller? Och födelsedagsbarnets föräldrar svarade vänligt att kalaset egentligen började en halvtimma senare, men att Lilltjejen var välkommen ändå.

Joråsåatte...
Tur att Projekt Familjen är ett teamwork.

måndag 13 december 2010

Lucia: beviset!

Till alla som var på Lillkillens dagis idag och tittade på luciatåg:

Ni vet den där trulige tomten som gick sist och inte sjöng en enda låt. Han som skulle läsa vers men valde att titta lite coolt under lugg istället. Den lille tomten kan visst sin vers. Vi har faktiskt övat massor.
När andra ljuset brinner är snart Lucia här.
Hon bjuder oss på kaffe och bud om julen bär.

Här är beviset! På mobilfilm.

video

Pre-jul-ambitioner

Onekligen-Lisa har listat sina ambitioner, och har redan hunnit med typ allt på listan. Jag blev lite inspirerad och tänkte: Tamejtusan! Jag ska också få saker gjorda före jul!

Till exempel följande:
  • Koka knäck! Jag har grejor hemma, hur svårt kan det var att få ändan ur vagnen liksom?
  • Köpa julklappar! Folk brukar ju gilla sånt.
  • Fixa inbjudningskort till Lilltjejens kalas! Det blir antagligen ett bättre kalas om det kommer gäster.
  • Skicka julkort! Har jag nu tvingat på barnen de där luvorna och tjatat mig till att få ta det där julkortet måste jag ju se till att skicka ut det.
  • Skriva minst ett blogginlägg om dagen. Minst! De senaste veckorna har jag tänkt kanske femti inlägg och skrivit kanske två. Usel statistik. Men nu blir det andra bullar!

torsdag 9 december 2010

Grattis Annor!

Grattis alla Annor som har namnsdag i dag!



Ni andra ska inte vara ledsna. Ni får ju lägga lutfisken i blöt i dag!

fredag 3 december 2010

Rent hypotetisk CHAMPAGNE TILL ALLA!

Rent hypotetiskt: Låt säga att någon frågade er i maj månad vad ni gillade att jobba med. Och ni bara: Jag gillar ditt, datt samt dutt (ni räknade upp lite olika saker ni gillar att göra och är hyfsat bra på alltså). Och personen i fråga bara: Bra! För vi skulle vilja anställa nån med exakt din bakgrund till att göra ditt, datt samt dutt!

Skulle ni inte bli rätt sugna på att tacka ja till det jobbet då?

Och skulle ni tycka att det var liiite jobbigt om anställningsprocessen drog ut på tiden, i låt säga, drygt ett halvår? Eller skulle ni bli helt bananas tokiga?

Ponera att ni sen äääntligen blev erbjudna det där jobbet på riktigt. I början av december. Till exempel i dag. Exakt, exakt hur glada skulle ni bli då?

Väldigt synd att ni inte fick det där jobbet då. För det är nämligen mitt!

Jag firar med några slumpmässiga glada utrop: Wohooo! Äntligen! Kanon!

torsdag 2 december 2010

Sabla unge till å inte inse sitt eget bästa!

I dag spelar vi bingo med gamla klyschor till föräldrarepliker.

Själv har jag prickat in samtliga av följande idag:
  • Det är kallt ute, du måste ha på dig [varm tröja/halsduk/vantar]!
  • Sluta larva dig nu! (Fatta att jag sa "larva dig"! På allvar! Varifrån kom det liksom?)
Och som svar på frågan Men varför deeet?! (Sjutton gånger)
  • För att jag säger det! eller
  • För att jag är din mamma!

O maj gad, att det ska vara så svårt att inse kopplingen mellan Frysa och För Lite Kläder. Det kan uppenbarligen få den mest demokratiska förälder att brista ut i För att jag säger det, that's why!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...