Det är ju roligt att Lillkillen lär sig snacka och så. Men ändå sörjer jag lite varje gång han lär sig säga ett nytt ord ordentligt. Som det heter på riktigt.
Nu senast var det "pjanas" som fick stryka på foten. "Jag kan säga pyjamas nu!" meddelade han stolt. Och fortsatte lite för sig själv "Pyjamas... pyjamas... pyjamas..."
Snyft, vad kommer härnäst? Ska han börja säga vindruva istället för vinvulva?
4 kommentarer:
jag vet!! vi tycker det är så trist när barnen lär sig de riktig orden att vi ibland själva uttalar orden fel bara för att få ha kvar det där gulliga ett litet litet tag till. :D
Camilla: Jag med!! Fast man får ju inte göra så egentligen.
jag vet, men vi säger inget till nån va!?
Okej. Men det är bäst vi slutar innan de börjar högstadiet. Man vill ju inte att de ska bli retade.
Skicka en kommentar