Så jag frågade internet, och internet berättade att det var faktiskt väldigt enkelt att göra vimplar av vaxduk, som man bara limmade ihop på en tvättlina. Tjipp-tjopp, så var det klart!
Jo, tjena. Klippa ut 70 dubbla trianglar i vaxduk var inga problem, men att limma på fanskapen på tvättlinan visade sig vara mindre enkelt. Har man för lite klister sugs det upp av luddet på vaxdukens baksida och fäster inte. Har man för mycket rinner det ut och blir klisterkladdinferno av alltihop.
För att inte nämna att tvättlinan är stel, korvig och inte särskilt tillmötesgående alls. Just nu hänger några meter lina knutet tvärs över uterummet. Hur det ska gå till när jag måste fortsätta på nästa bit har jag ingen aning om, för knyta lina med vimplar på kommer inte funka.
Tur man är envis som en gammal get. (Eller är det tur, förresten? Man hade kanske kunnat göra något annat med alla de där timmarna man lagt på envishet?)
Så vad är då lärdomen av detta? Lita inte på internet när det säger att något är enkelt.
5 kommentarer:
Fast den blev ju himla snygg till sist!!
Hmm, det är därför jag inte pysslar. Men heja dig!!
Min erfarenhet är att pyssel SÄLLAN är enkelt... Och jag har INGET tålamod...
Och jag valde istället att köpa färdiga vimplar av internetet. :)
Maria: Visst blir det fint!! När det blir klart...
Frida: Mycket klokt av dig. Jag tror att jag har en sjukdom.
I mitt huvud: Jag önskar ibland att jag också kunde inse det. Fast på nåt sätt tycker jag det är kul med krånglet ändå. Som sagt, jag har nog en sjukdom.
Libby: Bra gjort! Jag letade på internet men hittade inga som passade.
Skicka en kommentar