Egentligen känner jag mig inte så trött (som jag borde), men jag har gjort helt bisarra saker hela förmiddagen. På öppna förskolan när jag gungade Lillkillen i famnen, och skulle säga till en annan mamma att hennes barn var ledset, så "gungade" jag henne på axeln också. Istället för en knackning, som hade varit mer normalt. Hon såg lite förvirrad ut. Sen har jag fortsatt med att säga "Nämen, jag är också från Norrköping!" när jag inte alls är det. Jag är från Linköping, och det är en helt annan stad. Och till lunchen här hemma nådde förvirringen nya höjdpunkter. Stort glas mjölk när jag egentligen tänkte ta vatten, och brödet hamnade i kylen.
Så nu gäller koncentration. Och kaffe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar