Jag vet, hon är ju egentligen ett mycket, mycket litet barn. Ett par år på sin höjd. Som egentligen bara borde sitta hemma och tugga på Max magsjuka eller någon annan liknande bäbis-litteratur. Men nu är hon ju så väldigt begåvad ni vet.
I dag var således den rosa skolväskan packad med nya pennskrinet och allt.
Den ömma modern (jag alltså) hade packat väskan med kamera och snyft-näsdukar.
Nostalgisk bildserie för den intresserade:
Tavlan i klassrummet. Är det inte så att man döör av nostalgi-chock? Den tydliga fröken-handstilen med en fröken-blomkrans runt. Så fint.
Suddigt kort men det får vara med ändå. Namnskylt, ryggsäcken på stolen och en rörd mamma strax bakom.
8 kommentarer:
åååååååh! tårögd blir jag såhär på morgonkvisten.
oh vad det känns stort!! Jag tänker mig att det dröjer länge tills mina barn är där? 4 resp 2 år. Minst en 10-14 år va? :/
Anna: Det är inget mot vad jag, alias Tårfontänen, blir =)
Yllet: Förr än du anar, my friend!
oj oj oj. klump i halsen och tår i ögonvrån!
Fru A: Ja eller hur! Jag behöver nog ett par år att bearbeta detta att jag har ett skolbarn.
hejja! åh vad du är duktig. och skoltjejen också.
Så ska det se ut!
Söt trollunge :)
Petra: Visst är det så!
Sign. Partisk men stolt
Skicka en kommentar