Vi köpte ingen målad fingerborg, docka i folkdräkt eller annan töntig souvenir i present till Lilltjejen. Vi köpte en trumma. Hon har nämligen hett önskat sig en trumma sen i november eller så.
Nu hörs från övervåningen ett konstant och lyckligt smattrande, då och då kompat av lite munspel samt entonigt mässande av frasen Kom och höör den ljuuvliga musiken...
För övrigt kostade trumman cirka tjugo spänn, och har antagligen hållbarhet därefter. Detta ingick dock i planen. I allra högsta grad.
2 kommentarer:
så borde man förstås göra med alla leksaker som låter - köpa riktigt dålig kvalitet...
Fru A: Ja precis! Synd bara att inte alla bussiga släktingar som köper högljudda saker har tänkt på det.
Skicka en kommentar