Äsch, lite cava på vägen hem bara. Helt vanligt.

Vardagsbloggen, del 8 av 100: Lite tapas och cava på vägen hem.

På vägen hem från restaurang-runda på stan, that is. Helt vanligt. Sånt vi gör jämt och ständigt, faktiskt.

Morot i trikå

Vardagsbloggen, del 7 av 100: Lunchjogg i parken.

Trodde jag såg snygg och spänstig ut i mina tajts. Varför ser då mitt ben ut som en morot i trikå? Får inte ihop det alls faktiskt.

Winter is coming

Vardagsbloggen, del 6 av 100: Cykla hem.

Plötsligt blev det becksvart. Det här med vintertid och mörker, ska det verkligen vara nödvändigt?

Same procedure as every lördagsmorgon

Vardagsbloggen, del 5 av 100: Lördagsmorgon i baskethallen.

Dottern tränar, mamman dricker kaffe i termosmugg och småsnackar med andra basketföräldrar. Fin tradition.

Te med Dracula och Discohatten

Vardagsbloggen, del 4 av 100:

En helt vanlig torsdagskväll hos mig dricker man kvällsté med Dracula och Discohatten.

Akan-Kakan och Sisyfosdisken

Vardagsbloggen, del 3 av 100: Disken.

Ord kan inte beskriva hur tråkigt jag tycker det är att röja upp i köket. Och man kan ju inte röja upp en gång för alla och sen är det klart, nej, det kommer ju NY disk hela jädra tiden!

I vanliga fall har jag en make till det här tråkgörat (han tar disken, jag tar tvätten, se där en liten inblick!), men nu är han borta en hel vecka och jag måste rådda hela härligheten själv.

Death by disk. Finns det? I så fall ligger jag nog i riskzonen, för det här kan aldrig vara bra för hälsan.

Vardagsbloggen, del 2 av 100

Vardagsbloggen del 2: I mitt badrumsskåp.
Där står två parfymflaskor och känner sig kränkta.

Kränkta? undrar ni nu. Jo, är man världens dummaste mamma som skickar hem barnens kompisar, och tvingar dem att göra läxor istället. Då får man tydligen som straff att någon sprejar ens bästa parfymer ner i avloppet.

Ja, så en vanlig onsdagkväll hemma hos Akan-Kakan kan det hända att matteläxan blir gjord i tid och badrummet (och halva huset också för den delen) luktar ovanligt gott. Och dyrt.

Vardagsbloggen, del 1 av 100

Tänkte testa det här med vardagsbloggning i hundra bilder, a la Yllet.
Del 1 kommer här:

Övertalade sonen att vi skulle läsa den här gamla godingen från min barndom som godnattsaga. Dottern ville för en gångs skull också vara med, och sen var liksom idyllen total. Två barn som lyssnar andäktigt, sonen tvinnar mammans hår mellan fingrarna, en brasa sprakar i bakgrunden.

Har de här barnen nånsin bråkat och tjafsat? Nä, det tror jag verkligen inte. Har inget minne av det, faktiskt. När är jag blir gammal och sitter i en gungstol nånstans tänker jag i alla fall minnas det som att varje kväll var såhär.

Kämpa hjärnan, kämpa!

Nån gång kring lunch idag bestämde sig visst min hjärna för att gå i fredagskoma. Typiskt otur med tanke på att jag har en stor, viktig jobbgrej som måste-måste bli klar idag. Och det ska helst bli bra också.

Så jag väder mig direkt till dig nu, hjärnan:
Kämpa, kämpa nu, så får du socker! Om du ror den här jobbgrejen iland så lovar jag att köpa lite choklad i kiosken sen, okej? Och sen kan du sova hela helgen. Deal?

Jag vet vart Bernadette tog vägen

Läser just nu boken "Where'd you go, Bernadette?", och döm om min förvåning när svaret på frågan fanns på mitt nattygsbord:

Bernadette jobbar som hotellstäderska i Krakow!

Så, nu vet ni det.

When in Polen...

[På den polska restaurangen]

Jag: Har ni surkål?

Kyparen: Ja, självklart.

Jag: Utmärkt! Då tar jag det. Vad har ni som passar till surkålen?

Kyparen: Vi har [nåt polskt kött].

Jag: Det blir bra. Surkål och [polskt kött].

Övriga i mitt sällskap valde en annan approach och beställde helt enkelt in ett halvt kilo polsk fläsklägg.

Lite så vi jobbar här.

Utflykt i kategorin Svårbegripligt.

Gårdagens utflykt: Auschwitz.

Hur mycket jag än hört och läst om förintelsen kan jag inte ta in vidden av det hela. Jag brukar inte svära så ofta men FY FAN. Så jävla UTSTUDERAT allting var. Och samtidigt så mycket godtycklig ondska i det hela.

Man blir ganska trött av den sortens utflykt. Jag duschade av mig min au-Schwitz, och den ordvitsen var ungefär allt jag orkade med innan jag somnade som en sten klockan 22.

Vykort från Krakow

Hej!

Jag är i Krakow och gör succé med syster och far. Till exempel hade syrran hört talas om att man skulle dricka "piwo" med hallonsmak här. Det var visst nån sorts typisk polsk öl. Så vi gick in på en ölpub och frågade om de händelsevis hade "piwo". Eh, ja vi har många sorters piwo, sa servitören och såg ut som att vi var lite lagom bakom flötet.

En stund senare fick vi veta att piwo visst är det polska ordet för öl. Vi gick alltså in på en pub och frågade om de hade öl.

Ja, och nu inser jag att den här historien inte var lika hysteriskt rolig i bloggformat, men nu har jag knappat in hela skiten på mobilen, så då får den stå kvar.

Här är förresten lite bilder.