onsdag 29 oktober 2008

Hyacinter for dummies

Jag trodde att jag var ute i extremt god tid när jag shoppade hyacintlök i helgen. Jag menar, det är ju inte ens november än. Det dröjer ju huuur länge som helst tills det är advent. Jag slog i alla fall till på nåt slags kit med lök och vas i kartong, med instruktion på insidan.

I dag öppnade jag min kartong, och följde noggrannt instruktionen, som var av typen hyacinter for dummies:
  1. vatten i vasen
  2. löken ovanpå
  3. ställa mörkt & svalt
  4. vänta till den vuxit 4 cm, vilket tar ca 10-12 veckor...
Eh, 10-12 veckor? Tidigast i mitten av januari alltså? Och sen tar det ytterligare ett tag innan den blommar? Det blir jul i februari, med andra ord.

Jojo, om 3,5 månader månader, så! Då blir det så här fint!


-Mamma, kaaan vi inte få öppna julklapparna snart?
-Nej, inte förrän hyacinten slagit ut har jag ju sagt!

måndag 27 oktober 2008

Fast i vinkelvolten

När Lilltjejen lärde sig gå körde hon på den säkra linjen: reste sig själv mot någon möbel, gick och höll i sig lite, och släppte så småningom taget och tog några trevande steg.

Lillkillen, däremot, kör kamikaze-stilen. Sitter på golvet och gnäller argt tills mamman eller pappan kommer och hjälper honom upp. Rusar sedan iväg framstupa hållandes mamma/pappa i ena handen. Sen brukar han fastna i vinkelvolten och ragla runt, runt i cirkel kring föräldern i mitten tills han välter. Inte direkt nån behärskad kroppskontroll, alltså. Kanske tur att han inte kommit på hur man reser sig själv. Den dan blir det hjälm. Och full hockeymundering. Hoppas det finns såna i storlek 86.

söndag 26 oktober 2008

Omställning till småbarnstid

Hmm... Innan man fick barn uppskattade man liksom den här omställningen till vintertid på ett annat sätt. En timmes sovmorgon...

Nu får man istället chans att komma upp extra tidigt. Härligt! Man kan ju till exempel leka att man är en bagare. Men en extremt pigg liten bagarlärling.

lördag 25 oktober 2008

Steg & boaorm

Saker som är svårare med barn nummer två.

Del 1: Att föreviga viktiga ögonblick.

Om man tyckte det var svårt att fota/filma de första stegen som den första lilla knodden tog är det ingenting mot den utmaning man ställs inför med barn nummer två. Inte nog med att man ska lyckas hala fram kameran i tid och få blixten att ladda nån gång, man ska dessutom försöka röja storasyster ur vägen utan att trampa på några svartsjuka tår.

Mina damer och herrar, jag ger er Akan-Kakans hus den 28 september dennes. Lillkillen har just tagit några steg utan stöd, mamman rusar efter kameran... Detta kan bli stort!

...entré Lilltjejen. Utklädd till boaorm. I ena benet av mammans gröna mysbrallor.

Sen försökte boaormen äta upp det trinda spädbarnet. Mamman och pappan gjorde några tappra försök, men resutatet blev... Ja, ni ser kanske själva.

Färdig

Torsdag:
...och hon tryckte på "send mail", väntade några sekunder, och gnuggade sig sedan lite yrvaket i ögonen... Jaha, nu var den alltså inskickad. Avhandlingen. Lite layout-frågor kvar att fixa bara. Vad gör man nu då? Ska man alltså vara ledig en hel helg? Och bara göra roliga saker? Inget jobb alls? Tanken kändes helt absurd, faktiskt.

Lördag:
Fast såhär halvvägs genom helgen känns det som ett rätt schysst koncept. Jobba på vardagar, vara ledig på helgen. Jag ska nog köra på det i framtiden.

fredag 24 oktober 2008

En liten surprajs!

Lilltjejen: Mamma och pappa, jag ska bara gå och kissa.
M & p: Okej, gör det du.
Lilltjejen: Ni får inte komma nu, för det ska bli en överraskning!
M & p (unisont och med låtsat intresse): Mmm, okej.
- paus -
Lilltjejen: Ni får inte komma hit än! Det ska bli en överraskning!
M & p: Mmm...
- paus -
Lilltjejen: Nu får ni komma!
Pappan går dit (lite frågande): Jaha?
Lilltjejen (glatt): Jag har bajsat!

lördag 11 oktober 2008

Och när jag väl skriver ett inlägg blir det inte bättre än såhär

Fråga kolon:

Kan man ta sig ett glas vin när man knåpar med sin avhandling? Om det är lördagkväll?? Och man inte har något liv i övrigt?
"Skriv full, redigera nykter", tipsade ju någon om. (Mark Twain?) Gäller det statistiktabeller också?

Jo, men jag tror jag gör det! Vem vet, det blir kanske en härligt kreativ tabell över associationsanalysen av genen Blablabla* i populationerna Tjolahopp* och Tjolahej*.



* Jag skriver alltså kodspråk här. Genen heter inte Blablabla egentligen. Om nu någon skulle intressera sig. Populationerna Tjolahopp och Tjolahej finns däremot på riktigt.

fredag 3 oktober 2008

Hello Sweden, can you here me?

Nu bloggar jag från utlandet!

Hur klarade sig folk förr i tiden egentligen? När man inte kunde bli nådd på mobilen var på jorden man än befann sig. Eller kunde chatta och mejla flera gånger varje dag?

Jag fick förresten ett mejl från Lilltjejen igår. Hon hade dikterat för sin far. Det stod spännande saker som att hon hade ätit korv och lagt pussel. Jag blev helt rörd.

Om man tycker att man blir mesig när man får barn så är det ju ingenting mot hur man blir när man är borta från sina barn ett par dagar. Översentimental är bara förnamnet, I tell you. Men jag har lagt band på mig och bara köpt EN present till dotra.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...