Ahhh... belöningskaffe!

Sådärja! Nu har jag skickat barn och make på basketträning, kört en maskin vitt 60, vänligt sjasat bort Jehovas, samt annonserat ut lite bråte på Tradera.

NU får jag dricka kaffe. And it will be gooooood!

Tidsproportioner

Tid det tar att tjata på barn att göra läxan: 60 minuter

Tid det tar för barnet att göra läxan: 5 minuter

Feng shui-söndag

Vad gör ni en dag som denna då? Med strålande sol och klar höstluft?

Vi tömmer vårt vindsförråd vi, eftersom där ju ska bli renoverat om ett par dagar. Jag är ju ingen fackman eller så, men jag antar att snickarna tycker att det är lite bökigt att snickra om alla grejerna står kvar.

Så nu har det körts till tippen och till vänner med småbarn, det har annonserats på Blocket och det har kånkats till garaget. Och den där känslan av att röja undan bråte, den är ganska oslagbar ändå! Hmmm... undrar om man kan jobba som bråtesröjare? Eller kanske feng shui-konsult?

Hur töntig är man på en skala...

...om man i sitt huvud ropar "YES, I'M ON FIRE!" (och menar att man är på gång som tusan) varje gång man slutför en arbetsuppgift?

Det är en kompis till mig som undrar, alltså.

Joråsåatte... Jag har rätt mycket att göra på jobbet nu, men det är ju inga problem eftersom jag tydligen är ON FIRE!!! Eller, jag menar att min kompis är det, såklart.

Fan-frickin-tastic!

Vad jag tycker om att busschauffören bara pekar framåt i färdriktningen och kör förbi hållplatsen? Och jag (tillsammans med tio personer till) inser att hållplatsen är avstängd?

"Kul". Verkligen.

Vad jag känner när jag springandes efter nån ersättningshållplats inser att det är nästa ordinarie hållplats som gäller? 500 meter bort. Och jag såklart missar bussen med 25 meter.

Well, FANTASTIC!

Yohej, yohå

Milstolpe idag: Lilltjejens första riktiga konsert. Och tydligen var det hennes "bästa kväll nånsin!!!"

Jag fascinerades mest av två saker:

1. Att det var några galningar (läs: barn) som började hjula längst bak bland ståplatserna, varpå 10 ungar till fick feeling och startade hjulningsfest mitt under pågående konsert, och ingen slog ihjäl sig!

2. Att barn i 8,5-årsåldern kan hela texten till låtar på japanska lika väl som engelska. Blajblaj-språk som blajblaj-språk, liksom.

Golvad

Idag roar jag mig med att stirra på golv. Till övervåningens stundande make-over. "Vi har ju ek i resten av husen, så då tar vi det på övervåningen också", tänkte vi och trodde därmed att det var klappat och klart.

Jo, tjena. Det finns cirka 1000 olika ekgolv att välja på. Hur ska man veta vilket som passar bäst, va? Va? VA?

Vår snickare gillar golv av ett visst märke, men det kostar mer än dubbelt så mycket som ett snarlikt golv av annat märke. Bara en sån sak. Är det dyrare golvet mer än dubbelt så bra också?

Kan ingen bara komma och berätta för mig vilket jag ska välja?

Nakenchock!

Känsliga läsare varnas. Har upptäckt att jag kan använda håret som bikini-topp, och tycker själv det är mycket festligt.

Och det är ju fredag ändå, så jag bjuder väl på en nakenbild.

Att gå vägen ner mot sjön, hand i hand med min favoritkille. Med solen i ögonen, utsikt över småländska kohagar och en hink i handen. Fina grejer det.

Lagt barn ligger... inte

Jag måste verkligen kolla upp barnens sängar. De har uppenbarligen nån defekt som gör att barnen inte kan stanna kvar i dem. Kan det vara något slags kraftfält som repellerar barn? Eller sluttar sängarna utåt? Annars förstår jag inte varför jag ständigt hittar barnen lekandes på golvet i sina rum, fastän jag lagt och stoppat om dem cirka hundra gånger. Varje kväll.

När jag och Google inreder tillsammans

Idag kom det förresten två småländska snickare hit och mätte lite. Vi ska nämligen inreda övervåningen i höst! Jojomen, ett stort allrum och en stor oinredd förrådsdel ska bli till två barnrum med ett tv-rum mellan.

Och tydligen är det bra om man kan bestämma sig för hur man vill ha det när man ska renovera. Inte bara "tre lagom stora rum, ljust och fräscht inrett, tack!"

Så just nu diskuterar jag lite inredningsdetaljer med min vän Google. Till exempel funderar Google och jag på såna härna handtag till dörrarna:

  

 Vi tänker att det skulle passa bra, eftersom vi har liknande i resten av huset.

Imorgon ska vi tänka på dörrar också. Jag tror ett par dörrar skulle göra sig fint till handtagen. Eller vad tror ni?

Middagsrebellen

Ibland bestämmer sig mamman i familjen för att bara strunta i alla "blää, ääckligt, jag tycker inte om [svamp, lök, soltorkad tomat, kyckling, broccoli, paprika, squash, aubergine, vitlök, stark mat, salt mat, grön mat etc, etc]". Ibland gör mamman revolt mot korvmaffian och lagar nåt gott, fastän det har ingredienser från barnens svarta lista.

Idag lagade hon pasta med kyckling, soltorkad tomat, svamp och timjan från Paolo Robertos kokbok, och det blev så in i helsike gott. Hörde ni det? Så IN I HELSIKE gott!
.

Vad barnen tyckte om det? Hmm, de kunde ju äta pastan i alla fall.

Men helgen då, jag kan väl blogga om helgen åtminstone?

Jo, helgen var fin. Vi åkte bil i hundra år, hälsade på olika sorters släkt i Linköping och Örebro. Det såg bland annat ut så här:

Perspektiv på saker och ting

Igår kväll vid läggdags slog söndagsstressen plötsligt till med full kraft, och min hjärna tyckte det var en bra idé att panika sig över alla saker som ska göras på jobbet, och vara klara helst igår. Efter en stunds hjärtklappning gav jag upp försöken att somna och gick upp och mejlade mig själv en att-göra-lista för jobbdagen. Hamnade sen på nån nyhetssida ...där jag läste om en 11-årig flicka i mitt bostadsområde, som på ett födelsedagskalas sprang in i en glasdörr och skar sig så illa att hon dog. De där sirenerna jag hörde i eftermiddags var antagligen på väg dit.

Och plötsligt var jag inte så stressad över jobbet längre. Inte alls faktiskt.

Fast somna kunde jag likförbaskat inte, så här sitter man och är så trött att ögonen går i kors över frukosten. Men jag tänker att jag i alla fall inte ska bråka med min Stortjej om hårborstningen idag. Den känns inte så viktig.

Nödläge

Om mobilbatteriet bara har 9% kvar och man glömt laddaren hemma, är det ett giltigt skäl att cykla hem, ladda telefonen och jobba hemifrån efter lunch?

Eller är det ett giltigt skäl att söka vård för mobilberoende?

Ajaj, kramp i skrattmusklerna

Jag har varit på Malmöfestivalen och lyssnat på ett "föredrag" om lycka  med Jonatan Unge och Simon Svensson (från bla Tankesmedjan i P3), och skrattat magen av mig. Och ja, jag är nog lite lyckligare nu faktiskt.

Det var bara det. Fint, tack och hej.

Akan-Kakan, tålamodets mästare

Plötsligt en morgon, när hushållets kortvuxna personer är inget annat än gnäll, bråk, klagan och vägran. Då kan det hända att Akan-Kakan är ett under av tålamod, och möter det aldrig sinande krånglet med ett vänligt men bestämt lugn. Hela morgonen.

Ja, ibland händer det. Och då bloggar man om det.

Ja mitt barn, jag förstår att du tycker tandborstning är tråkigt. Men det är någonting man måste göra ändå. Se här, mina vita duvor kan hjälpa dig med kläderna sen.

När min bebis började skolan

Den dag min bebis började skolan tog han på sin bästa tröja, sin nya ryggsäck, sina coolaste solglasögon och trampade iväg.

Cool kille på skolgården

På tavlan stod det "välkomna till förskoleklassen", med en sån där blomsterkrans runt om (åh, den där blomsterkransen!), och klassrummet var fullt av pirriga barn, rörda föräldrar och lagom högtidlig stämning.

Den dag min bebis började skolan var han ganska cool. Hans mamma var det inte. Och hon kan fortfarande inte fatta att hon numera har TVÅ skolbarn, och inga dagisbarn. Hur är det möjligt egentligen?

Liten kille, enorm ryggsäck.

Fylleri

Barnet-tidigare-känt-som-Lilltjejen började förresten trean idag. Jo, ni läste rätt. Årskurs tre.

Stortjejen kunde inte vara mer nöjd med att börja skolan igen, träffa kompisarna, få nya lärare, börja med engelska... Ni fattar peppen va? Total.

Min egen pepp över alla miljoner lappar som nu ska fyllas i: ytterst begränsad.

Terminsstart

Hej Bloggen!

Det var ju inte alls planerat att det skulle bli nån lång bloggpaus, men så dök en massa sommar och semester upp, och... ja, du vet. Ju längre tid det gått sedan senaste inlägget, desto högre krav blir det på nästa.

Men nu tänkte jag att vi kanske kunde hitta tillbaka till varann igen. Vad tror du?

Jag smyger igång med ett blaj-inlägg nu ikväll, så kommer det en kort rapport från Lillkillens första skoldag (!!!!) imorgon. Okej?