Nu har jag hållit på och tragglat med samma bok jag vet inte hur länge. Den är verkligen inte dålig, och jag har läst nästan varje dag, så jag vet inte vad jag ska skylla på. Kanske dels att den är skriven på en engelska som är ganska mycket mer avancerad än jag är van vid. Och dels att ämnet (sociopat-barn som skjuter skolkamrater) inte är helt lättsmält.
Anyway, vad jag försöker skriva är kanske att det är märkligt hur en bok kan vara både jättebra och jätteseg på en gång. Och kanske att jag behöver träna på att läsa snabbare? (Eller bara gilla långsamläsarläget? Det kanske har sin poäng det också)
Läser ni snabbt eller? Och borde man läsa snabbt om man inte vill framstå som trög i huvudet?
7 kommentarer:
Jag tycker det beror helt på boken hur fort det går. När jag väl kommer igång läser jag rätt fort, men vissa böcker tar hur lång tid som helst, trots att jag som du läser lite varje dag. Varva med en lättläst bok så får du åter självförtroendet. Jag kan rekomendera Lisa Bjärbos böcker eller Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeld.
Jamen, precis så där är det ju! Jag har hållit på med Dickens Great expectations jag vet inte hur länge nu. Och slalomläst flera andra böcker emellan. Och det är ju Dickens, liksom, den är ju verkligen bra - men har räckt nästan lite för länge nu... Så ja, jag tror också att grejen är att varva med nåt lättläst, men bra lättläst, och inte nödvändigtvis Fifty shades som jag försökte med... Perra
Jag är verkligen ingen snabbläsare, men har tänkt precis som du att "borde man vara det...?". Då kan vi väl komma överens om att "nej"? Och visst är det så att vissa väldigt bra böcker tar vansinnigt lång tid att ta sig igenom och verkligen inte går att sträckläsa. Jag har premiärläst min första iPhone-bok och det funkade förvånansvärt bra om man som jag har ställtid bara inför att ta fram själva boken. Telefonen är ju liksom alltid med... För övrigt undviker jag alla böcker som jag vet handlar om sorgliga barnöden och är mycket imponerad över att du tar dig an den där! Och den ska ju dessutom vara så bra;).
Frida: Jo, det blir definitivt en lättläst bok härnäst, har siktat in mig på Jellicoe Road, men Det är så logiskt... och Här ligger jag... står definitivt på läslistan också!
Perra: Haha, nej 50 shades tänkte jag undvika!
K: Alltså, jag KAN nog läsa snabbt, men då upplever jag inte boken på samma sätt tycker jag. Man hinner inte smälta historien. Och jag brukar också undvika böcker där det går dåligt för barn, men den här är inte så sentimental, mer psykologiskt intressant.
Har helt och hållet med boken/texten att göra. Och så tycker jag att när jag är i perioder av mkt läsning så övar man också upp sin läshastighet. Men till syvende och sist är det texten som styr och viss mån hur intresserad man är av texten. Tycker inte att man måste/ska läsa fort. Plats för reflektion är viktigt när man läser. Jag har läste titeln du nämner fast på svenska, den tog rätt mkt kraft på svenska också. Tror inte att jag skulle orka den på engelska.
Jag är en snabbläsare men vissa böcker ... är inte intressanta. Hur man än gör inte intressanta. Då får det vara så helt enkelt.
Librarybeth: Jovisst, det är ju en kombo av övning, typ av bok och personliga preferenser. Just nu har den här boken blivit så obehaglig att jag nog MÅSTE snabbläsa så att jag får veta hur det går! Jag vet att hemska saker ska hända, så det är liksom lika bra att riva av det fort.
Miss UD: Det ante mig att du var snabb med böcker också! Du skulle kanske läsa den här boken snabbt då, för den ÄR verkligen intressant. För mig rätt trögläst dock.
Skicka en kommentar