Burkstatus

Men hur går det med ditt fiffiga belöningssystem för gott uppförande vid matbordet då, o du pedagogiska geni? undrar ni säkert nu.

Varpå jag svarar:
Halleluja, glaskulorna har frälst oss från middagskaoset!

Bara en endaste måltid har glaskulan uteblivit hittills. Det var "äckligt"-regeln det föll på den gången. (Och jag var nästan beredd att hålla med dem om att det inte smakade nåt vidare.)

Man har inte så höga krav

• Ingen har skrikit åt mig.


• Jag har inte skrikit heller.


• Ingen har vägrat klä på sig.


• Ingen har vägrat frukost.


• Ingen har bråkat om tandborstning.


• En person har sagt Ditt hår luktar jättegott, mamma!

Ni säger normalt, jag säger att det var den bästa morgonen nånsin!

Akan-Kakan är ett geni

Måltider. Källa till evigt tjat och tjafs. Inte sällan toppat med lite hederligt skrik och dörrsmällande. Jag vill ju inte hänga ut någon i bloggen eller så, men vissa familjemedlemmar har haft lite svårt att tillämpa allmän hyfs vid matbordet. Jag kände mig därför tvungen att upprätta några enkla regler.

Eftersom läskunnigheten är begränsad hos en stor del av målgruppen har jag kompletterat varje punkt med en liten illustration. Se så pedagogiskt!

Men det slutar inte där! Nej, nej. Vi har även ordnat med varsin glasburk till personerna i fråga. Märkt med namn samt med olikfärgade band som personerna själva fick välja.

Om man lyckas följa de grundläggande måltidsreglerna får man sedan en glaskula i sin burk. När burken är full gör vi nåt kul. Typ bio eller nån utflykt.


Jag vill inte ropa hej i förtid eller så, men kolla noga på bilden ovan. Varsin glaskula i burken! När lördagens middag intogs satt samtliga familjemedlemmar fint på stolen, åt med bestick, och ingen sa att maten var äcklig! Istället sa vi saker som:

- Åh, vilken trevlig musik!
- Och vilken trevlig middag vi har!
- Vilket trevligt kött!
- Vilken trevlig saft!

Sammanfattningsvis kan det nog sägas vara den trevligaste måltid vi intagit på cirka 6 år.

Inte för att skryta eller så, men det kan vara så att jag är ett geni.

Oräkneligt antal våfflor senare

Mår lite illa.

Note to self: Skaffa självbehärskning!

Man måste inte hetsäta våfflor bara för att barnen gör det. Det räcker till dig också.

Guds gåva till denna fredag

Hämta fredagströtta dagis- och fritidsbarn och sedan överleva resten av eftermiddagen/kvällen utan större mentala och fysiska trauman kan ju vara en utmaning.

Därför tänkte jag (desperat) att jag idag måste ha en plan. Något som fredagströtta kids gillar och blir glada och snälla av. Hmm... tänka, tänka... Hyra en film efter dagis? Låta dem äta popcorn till mellis? Fruktsallad?

Sen kom det till mig, som från ovan. Höljt liksom av ett ljust skimmer och änglakörer:

Idag. Är. Det. Våffeldagen.

Halleluja.

Bild lånad av arla.se

Guds gåva till gommen

Kan vi bara enas om att avokado som pålägg är ungefär det godaste som uppfunnits, någonsin?

Avokado på havreknäcke.

Finns det inte nån fanclub för oss som insett storheten i kombinationen avokado & havreknäcke? En grupp på Facebook? En tråd på Familjeliv? Jag skulle så gärna vilja samlas med likasinnade.

Om smörgåsar och det jobbiga med stora pinnhögar

En himla bra grej med att vara vuxen = man får bestämma själv!

Till exempel kan man bestämma att man inte orkar stressa med att laga kvällsmat efter dagis. Man kan bestämma att det blir smörgås till kvällsmat, och att man är ute hela eftermiddagen och halva kvällen istället.


En tråkig grej med att vara vuxen = att man måste städa efter sig själv när man varit ute i trädgården hela eftermiddagen och halva kvällen.

Om man t.ex. med mycken möda river ner ett gigantiskt gammalt skatbo. Då ligger kanske Norra Europas Största Hög Med Pinnar under trädet sen. Och är man vuxen vet man att det är man själv som får spendera en halv dag med att röja upp Norra Europas Största Hög Med Pinnar till helgen.

Men det var bra bestämt det där med smörgås till kvällsmat i trädgården i alla fall.

Lövly tisdag

Vilken lövly dag!

Krokusen blommar, fåglarna har tjoat som galningar, det har varit över 10 grader varmt i Malmö, och familjen Mellanbarnet har blivit fler!

Jag tror tamejtusan jag firar det med en joggingtur. Ja, så får det bli!

Tre helger i ett!

Jisses, denna helgen alltså! Har hunnit med aktiviteter motsvarande tre normala helger, skulle jag tippa.

Idag avverkade jag både IKEA och växtvaruhuset på mindre än en timme. Inklusive bilresan tur & retur. Bara en sån sak!

Och sen lite panikstädning, ett panikbesök på mataffären och matlagning i rekordfart innan lunchgästerna kom.

Visst får man väl gå och lägga sig klockan 21:30 efter en sån helg? Vi säger så va? Tack & gonatt.

Kung fu PANDA!

Kvällens film:
Det här kan bli hur bra som helst!


UPPDATERING: Hur tänkte vi här egentligen? Det blev inte alls hur bra som helst. Lång dag på museum i Danmark = jättetrötta barn = orkar inte se film.

Maratonlördag. Orkar nästan inte skriva detta.

• Har gått världens längsta morgonpromenad för att ta nåt foto som kanske behövs till en jobbgrej.
• Sen varit på mördargympapass, 75-minuters. Med armhålor släta och kala som barnrumpor denna gång.
• Gått lite mer.
• Varit på Louisiana-muséet, där jag jagat efter barn på god väg att förstöra modern konst av olika slag.
• Gått ännu mer.

Nu trött. Orkar. Nästan. Inte. Blogga.
(Men bara nästan.)

Eventuellt kommer vid senare tillfälle nån Louisiana-bild på Akan-Kakans barn som interagerar med nutida konst.

Skånska ord, del 4

Så gick visst nästan en hel vecka utan blogginlägg. Jag försöker mjukstarta med ett nytt ord till den skånska ordlistan:

Uppsvenska - Samlingsbegrepp för icke-skånsk dialekt, t.ex. sörmländska, östgötska eller stockholmska

Akan-Kakans skånska kollegor tycker ibland det är svårt att förstå vad hon säger, eftersom hon pratar uppsvenska.

Perspektiv

Puh. Fick just besked att en vän kommit hem från Japan välbehållen. Konstaterade ungefär samtidigt att alla mina futtiga bekymmer och problem egentligen bara är små fisar i rymden. Aj löv bo långt från tektoniska plattgränser.

True jordgubbssylt

Jag läste ut Dead until Dark. Boken bakom den dära tv-serien True Blood. Inte stor litteratur på något sätt, men ganska underhållande.

Barnen undrade dock lite över bilden på framsidan.
- Mamma, vad har hon på munnen?
- Eh, hon har ätit jordgubbssylt. Och kladdat jättemycket.

Och priset för töntigaste föräldralögnen går tiiiill.... Akan-Kakan!

Prokrastinering kallas det, tror jag

Bästa tipset för att få snyggt i arbetsrummet:
Bestäm dig för att jobba lite en söndagseftermiddag.

Sällan har skrivbordet varit så väldammat och fritt från bråte. Sällan har krukväxterna varit så fria från vissna blad. Och sällan har någon jobbat så lite med det hon faktiskt borde.

Well, well. Det var ju bra att det blev fint i alla fall.

Akan-Kakan goes rumänsk kulstöterska

Just när jag klev in i gympasalen insåg jag det. Jag hade ärmlöst träningslinne på mig, och hade inte rakat armhålorna på ett tag. Och med "på ett tag" menar jag jättelänge. Tänk er rumänsk kulstöterska så anar ni vidden av det hela.

I det läget kan man då välja att

1. Gå därifrån.
2. Låtsas vara skadad och undvika alla rörelser där armarna inte hänger rakt ner.
   
3. Träna med jackan på.
4. Låtsas som det regnar.

Jag tyckte alla alternativ verkade jobbiga utom det sista. Så sorry alla som eventuellt förfärades.


Konstigt nog gick det så himla bra att träna sen. Jag var typ hur stark som helst. Så nu funderar jag lite på om det kan vara nån Simson-grej? Att jag kan förlora min styrka om jag inte har mitt hår?

Fast jag tar nog risken där, faktiskt.

Fredags-"mys"

Trötta barn, trötta föräldrar, något slags inbördeskrig vid middagen om att sitta på sin stol, inte skrika, inte säga "äckligt".

Men ändå. En fredag.

Nu är det tydligen Manboy-disco i vardagsrummet, så det är väl bäst jag slutar blogga och börjar skaka rumpa.

-Kom igen nu Akan-Kakan! Stäng datorn, det är ju disco, för sjutton gubbar!

Alla vägar bär till Dåligt Samvete-Town

Brukar ni ge pengar till tiggare? Jag brukar inte det. Av olika skäl.

Men idag när en man kom fram till mig på busshållplatsen tänkte jag att jag skulle vara en god människa för en gångs skull. Lyssna på vad han sa. Ge en tjuga eller så, det är ju liksom ingen större utgift. Om det kan hjälpa honom så.

Men kände jag mig som en god människa efteråt? Nej, det gjorde jag inte. Varför inte det?

Kanske för att jag såg hur killen gick iväg och bläddrade i vad som såg ut att vara en ganska rejäl sedelbunt (Hallå, blir han RIK på att tigga? tänkte jag småaktigt). Kanske för att jag gick och tänkte på att min slant antagligen gick till nåt slags illegal substans, och därmed ner i fickan på organiserad brottslighet.

Men vad vet jag, han kanske verkligen var på väg till ICA för att köpa ett näringsriktigt mål mat. Eller inte. Eller så var det inte det han behövde idag, det var kanske något slags fix. Omoraliskt eller ej, men det kanske var bra att jag hjälpte honom med det då?

I vilket fall som helst konstaterar jag att jag känner mig som en dålig människa antingen jag säger nej eller ja.

Familjens intressen enligt Lillkillen

Sonen hakade upp sig på olika fordon och hur de låter. Vad säger vägvälten? Vad säger bulldozern? Vad säger hjullastaren? osv

Eftersom alla de där låter rätt lika blev det ju liiite tjatigt, så jag försökte avleda med några alternativ, varpå följande sanningar uppdagades:

Jag: Men vad säger mamma då?
Sonen: Eeeh... älskling, du ska städa!
Jag: Och vad säger pappa?
Sonen: Pappa säger aj-so-faan!

Jodå, könsstereotyperna haglar tätt. Sonen gillar stora fordon, mamman vill ha städat och pappan svär. Appropå kvinnodagen igår då.

Grattis på kvinnodagen undanbedes vänligen

Låt oss tala om det här med att säga "grattis" på kvinnodagen. "Grattis alla kvinnor!", "Hurra, hurra, idag är det er dag!" osv.

Låt oss även tala om klädaffärer som annonserar att de idag firar kvinnan med extra fina rabatter på kläder.

Eller att en rysk kollega berättade att ryska kvinnor minsann fick dyra, fina presenter på internationella kvinnodagen. Vi svenska kvinnor hade inte alls förstått att vi borde kräva det.

Jag skulle vilja säga att det är det samma som att Första maj firas genom att klädaffärer ger extra fina rabatter på arbetarklasskläder: "Grattis alla arbetare!".

Eller att överklassen kommer med frukost på sängen och en liten present till arbetarklassen.

Internationella kvinnodagen handlar inte om grattis, presenter, eller att fira härliga kvinnor. Den handlar om att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen.

Det är allt jag har att säga om den saken.