Stressa-stressa-stressa

Vad jag gör? Jo, jag stressar järnet inför helgen. Ska på SPA och bli harmonisk, och man vill ju ha valuta för pengarna va.

Promenadspandex, vad är grejen?

Fråga kolon:
Det här att folk klär sig i tight high-tech funktionsmaterial för att gå en promenad, var kommer det ifrån?

Och nej, jag menar inte dem som går jättefort och svänger mycket med armarna, då kan jag ju förstå om man blir svettig och vill ha lite sportigare kläder. Jag menar till exempel paret som är ute och strosar med barnvagnen, eller väninnorna som går en ganska lugn runda och snackar.

Jag tror jag ska börja jogga i jeans-shorts som protest.

Kanskita Korv

Kolla vem vi hittade i legolådan!

Om det här hade varit Fejsbok...

...så hade jag kunnat lägga upp bilder från basketcup, från picknick i solsken utanför baskethallen, och kanske några bilder på mitt nybakta surdegsbröd. Och kanske lagt till en statusrad om att jag hejade på maken och alla andra som sprang ett varv runt Göteborg idag. Det hade definitivt sett ut som jag haft härligaste dagen nånsin, och kanske hade nån blivit avundsjuk på min härliga dag?

Men nu är inte detta Fejsbok, så jag ska säga som sanningen är. Allt har känts skitjobbigt idag. Det har varit seg väntan mellan matcher, sura otacksamma barn och trött morsa med en stor jäkla klump i bröstet. Och jag orkar inte ens vända det till nåt slags galghumor. Så jag bjuder istället på o-härligheten, och hoppas att det gör att nån känner sig lite mer nöjd med sin egen dag. Väl bekomme!

Du och jag, John Taylor

Nu har den här gräsänkan äntligen fått barnen att ligga still i sina sängar, tvätten är hängd, köket är röjt, matsäcken förberedd. Ena barnet ville hemskt gärna ha bråk, jag ville det inte. Och jag vann!!! För en gångs skull var jag tålamodet själv jättelänge, och jag är så sjukt nöjd med det!

Nu är det jag, soffan, ett glas vin och Trädgårdsmåndag på svtplay. Hur tantig är jag på en skala om jag säger att jag älskar det programmet?

Det är vad man i Danmark kallar "bajs"

När sonen var på lägerskola och maken och dottern på basketträning var jag plötsligt helt frickin ensam hemma. En torsdag! Helt galet.

Hela huset för mig själv, utan små personer att passa upp på, vad skulle jag hitta på? Möjligheterna kändes o-änd-liga. Det mesta görs ju så mycket bättre när man inte blir störd! Läsa en bok, se nåt på TV, eller liksom bara få saker gjorda utan att nån vill "hjälpa till" eller behöver hjälp med iPad eller annat viktigt.

Så plötsligt en torsdag ställde sig Akan-Kakan därför och betsade ett nybyggt ros-torn. Och det kan jag med säkerhet säga, att det har aldrig hänt förut.

En festlig sak med bets är att det heter "bajs" på danska. Ja, egentligen stavas det bejds, men det uttalas "bajs". Så när makens danske kollega hade bruna fläckar på händerna nån dag på jobbet förklarade han att "jo, det er kun bajs".

Bajsat ros-torn

Det här bruna? Det är bara lite bajs. Inget konstigt alls.

Stackars barn, hur ska han klara sig?

Min Lillkille är på lägerskola med övernattning, och det är lite konstigt att huset kan kännas så tomt trots att ändå 75% av familjen är hemma.

Och lite läskigt är det allt att skicka iväg sin 6-åring sådär. Lillkillen var också lite tveksam till det hela igår. "Mamma, jag kommer sakna dej! ...och AAAJPÄÄÄDEN!"

Stackars barn, hur ska han klara sig i drygt ett dygn utan iPad? Det kommer att bli svårt, helt klart.

(För oroliga släktingar kan jag tillägga att han var hur glad som helst i morse när de skulle åka iväg. Till exempel hade han fått med sig en godispåse, och då fattar man ju att humöret blir på topp.)

Saker man gör en helg

Igår byggde jag ett rostorn med hjälp av min pappa (dvs han byggde, jag räckte fram skruvar med jämna mellanrum). Det var roligt.

Idag missade jag bussen, och får nu vänta en halvtimme på nästa. Det var tråkigt.

Roligt.

Tråkigt.

Hogwartsexpressen nästa

Nu bär det strax av till Lilltjejens nya skola. Jag har ju inte sagt vilken skola det är, men nu kan jag berätta: Det är Hogwarts.

Bråkiga barn? Har jag inget minne av alls.

När Lilltjejen ringer och är alldeles bubblande glad, för hon hade träffat på en massa barn från nya klassen som hade frågat henne en massa saker och de verkade JÄTTESNÄLLA! Då känner man som mamma ungefär såhär, fast mera:

Älskade onge. Och det där med bråkiga och jobbiga barn? Det har jag väl aldrig sagt? Nej, nåt bråk har jag inget minne av alls, faktiskt. Då måste ni ha läst fel.

Presenter man önskar sig

Jag har kanske ingen större rätt att klaga, men FY TUSAN vad det är jobbigt att vara ensam hemma med barnen ett par dagar! Jo, jag veeet ju att det finns ensamstående som själva tar hand om sina barn alltid, men jag tror ärligt talat att deras barn inte är lika bråkiga som mina. Och när maken är bortrest blir det alltid bråk, säkert som amen i kyrkan. Så förutom det tråkiga i att dra hela lasset med disk, plock, matlagning, nattning, tjat och sånt, så har man alltså ett par jättebråk om dagen som grädde på moset.

Härom dagen beklagade jag mig för maken, och meddelade att jag väntade mig nåt slags kompensation för detta. Han höll med: Nån fin present skulle jag få köpa mig, absolut, tyckte han.

Nu har jag funderat lite på vilken sorts present det skulle kunna vara, och kommit fram till att jag önskar mig inte någon dyr väska, parfym eller så. Det jag önskar mig mest av allt här i världen är: Hushållsledigt. Har jag nu slitit hund i 4 dagar borde jag ju kunna ta ledigt från hushållsarbete motsvarande tid, eller? Låter som en dröm ju.

Vykort från London

Traditionella vykort brukar ju komma fram nån vecka efter att man själv kommit hem, så för att hedra detta kommer här en hälsning från London från i påskas!

Det är då som den stora tröttheten rullar in

Man åker till London över påsk. Man kommer hem sent på måndagskvällen, och studsar upp i ottan för att gå till jobbet på tisdagen. Man sover lite halvdåligt ett par nätter, men tycker det funkar rätt bra ändå.

Ända fram till onsdag eftermiddag funkar det bra. Men då, efter lunch, när den där ganska viktiga jobbgrejen blivit klar och skickats vidare. Då stänger hjärnan av med ett bestämt ZZNARK!

Kaffe och raska promenader i korridoren göra sig icke besvär, jag har stängt av, meddelar hjärnan.

Death by ogräs

Ett av mina mål med den här helgen har varit att rensa ogräs i den här rabatten. Ett rimligt mål, trodde jag. Men FY FASEN vad tråkigt det är! Jag rensar och rensar men det sabla eländet tar ju aldrig slut. Tycker ni att jag är överdrivet dramatisk om jag säger att min själ DÖR lite långsamt?

Feng Shui i min mejlbox

Alltså, alla dessa medlemsklubbar och nyhetsbrev jag samlat på mig... Alla special-price-only-for-you som dimper ner i mejlboxen dagligen. Hur stor del av mitt liv vill jag egentligen lägga på att gå igenom nyhetsbrev, utskick och specialerbjudanden?

Svar: Inte så stor.

Jovisst, man kanske kan hitta nåt superextrapris nån gång, och spara en femtilapp. Men det står ju inte riktigt i proportion till den energi det suger att gå igenom alla "kampanjer" och dylikt. Så nu har jag sagt upp bokklubben, ett antal nyhetsbrev, och alldeles nyss skickade jag följande brev till Buzzador:

Hej!
Jag skulle vilja avregistrera mig som buzzador. Det har varit väldigt kul att testa alla dessa produkter genom åren, men det känns inte motiverat för mig längre att "sälja in" diverse kakor och chips hos mina vänner i den utsträckning jag tycker att man bör som buzzador. Men tack för den här tiden!

Aaah.. FRIHET! (Så känner jag nu, alltså. Jag skrev inte "FRIHET" till Buzzador, det vore ju lite fräckt)

Hur artonhundratal är det här på en skala då?

Jo, elpannan är fortfarande paj, och varmvattnet lyser alltjämt med sin frånvaro. Jag värmde just vatten på spisen för att kunna tvätta mig, hur artonhundratal är det på en skala, va?

Svar: Inte så jättemycket kanske. Det var ju mer vedspis och mindre induktionshäll på den tiden. Men principen är ju samma, så lite artonhundratal är det väl då. (Kanske 50%? Blir det 900-tal då, eller tänker jag fel?)

April-april...

Har ni lurats nåt idag då?

Själv har jag lurats lite menlöst med barnen imorse. Till exempel berättade jag för Lillkillen att det kommit en ny tandkräm som smakade leverpastej. Han tyckte det lät toppen och blev jättebesviken när han fick höra att det inte var sant.

Nu ikväll har vår elpanna skojat om att den skulle vara trasig. Den står och är allmänt stendöd och värmer inget vatten. Kul skämt! Jag skrattade jättemycket nyss när jag fick tvätta mig i iskallt vatten. Jo, som sagt, jättekul skämt, elpannan! Men imorgon kör du igen va?

Mjölksyra 2.0

Har nu tränat tre dagar i rad varav senast ett cirkelträningspass nu i förmiddags. Funderar på hur mycket jag egentligen kommer att behöva lyfta armarna mer idag. Inte så mycket, hoppas jag.

Det är kanske lunchen strax som kan bli ett problem, men jag får väl leta rätt på en lätt gaffel att äta med. Eller kanske ett sugrör?

Akan-Kakans axel. Innehållsdeklaration: muskler (5%), ben (5%), fett (5%), mjölksyra (85%).

Bussigaste bussen i stan

Alltså, nu ska ni få höra! Nu ska ni få höra nåt! Vet ni vad som hände när jag missade bussen i morse? (Efter att jag väst fula, fula ord inne i huvudet, alltså.) Jo, jag körde runt cykeln till andra sidan gatan för att den skulle stå bättre till när jag går av bussen ikväll, och där kom en buss från andra hållet och tutade som en galning. Och busschauffören vinkar till mig att jag ska komma dit. Jaha, vad är det är för knäpp busschaufför, tänkte jag, men han såg glad ut så jag gick dit. "Jag såg du sprang, så jag vände och kom tillbaka! Jag är taxi idag!" sa den glade busschauffören.

Så han hade alltså gjort en u-sväng i minirondellen strax efter hållplatsen, och kört tillbaka för att hämta mig. Sen gjorde han en ny u-sväng i nästa minirondell och körde tillbaka åt rätt håll igen.

Hej mjölksyra!

Hej, hej, detta är mjölksyran som talar. Var just på ett slåss-pass på fäncy gymmet, och nu är jag så skakis att jag nätt och jämnt kan knappa in detta på mobilen.

Det här att jag bokat in ett hårt cirkelträningspass imorgon förmiddag, är det något jag kommer ångra tror ni? Jag tror: Ja.