Springknäpp

Jag har nog aldrig haft så många krämpor som under den här våren (höft, rygg, knä, you name it), men det har aldrig nånsin varit lika ROLIGT att springa som det är nu. Varje gång nån ny krämpa dykt upp har det varit en liten sorg. Oh no, då kan jag inte springa. Och det är ju inte utan att man ifrågasätter sin mentala hälsostatus när man blir sugen på att springa intervaller i kallt ösregn, och tänker jii-huuu!

Men ikväll regnade det inte, och det blev inga intervaller. Ikväll var det alldeles, alldeles underbart väder, och det blev bara en liten, liten långsam runda med lite ömt knä. Och kolla utsikten: Får i motljus!